Stenfeltstavlans väg

Hur hamnade tavlan hos Stenfeltska släktföreningen? Det finns inga belägg för mina påstående hur den har vandrat, men detta är mina funderingar.

Det som jag har belägg för, är vägen från provinsialläkaren i Gävle och till släktföreningen.

Georg Stenfelt f. 1678, Malmö. Död 1758, Gälnebo, Fliseryd. (Adlad 1719)

Sonen Magnus Georg f. 1713, Åsbo. Död 1787 på Grimsgöl, Långasjö

Sonen Carl Richard f. 1738, Nävelsjö (Jönköping). Död 1810 på Grimsgöl, Långasjö

Sonen Mårten Gustaf f. 1780 Saarijärvi, Vasalän, Finland. Död 1829 på Grimsgöl. (Mårten Stenfelt hade bara en dotter som uppnådde vuxen ålder.)

Dotter Carolina Gustava f.1812, Grimsgöl. Död 1879. Gift 1839 med Kaptenlöjtnanten Lars Gustaf Hedenstierna. Död 1863. Båda dog i Karlskrona, men begravdes sedermera i Långasjö. Inga barn föddes i äktenskapet. Men paret tog sig senare en myndling,

Hilda Amalia Sofia f.1840 i Katarina fs. Stockholm. Den 1/9 1846 flyttade Hilda Amalia Sofia ner till paret i Karlskrona. Hilda Amalia Sofia Hedenstierna gifte sig 1865 med kaptenen vid Kungl. Flottan i Karlskrona, Per Grave Halvar Starck. Paret fick fyra barn, alla födda i Karlskrona:

Hilda Augusta Carolina f. 1866. Bodde i Storkyrkoförsamlingen 1888, flyttade ifrån förs. 1890, hon dog i Uddevalla samma år.

Annie Sofia f. 1869.

Gustaf Halvar f. 1871. Bor i Klara förs. 1890 hos rektor Karl Palmgren, står då som skolyngling.

Sigrid Amelia Elisabeth f. 1877.

1891 flyttar familjen till Stockholm, Katarina förs. Alla barnen står som utflyttade till Stockholm, utom äldsta dottern Hilda Augusta Carolina. Ingen anteckning hittad om hennes död. På Krigsarkivet hittar jag inget om att Per Grave Halvar Starck begärt avsked, det står bara att han flyttar till Katarina fs. I Katarina finns inte familjen antecknad.

Så hittade jag en anteckning om att sonen Gustaf Halvar kommer till Stockholm, Maria förs. 1894, och att han kommer ifrån en ”utrikes ort som heter Iowa”, och står då som sångstuderande och livförsäkringsagent. På så sätt förstod jag att föräldrarna hade utvandrat. 1897 hittas Gustav Halvar, då kommer han till New York med fartyget Hekla från Copenhagen, han är då 26 år och skall till sina föräldrar i Davenport, Iowa.

Tydligen flyttade kapten Starck år 1891 till Davenport i Iowa, och den 28/6 1892, flyttar övriga familjen till USA. I utresehandlingen så står Stockholm som boendeort.

Både Gustaf Halvar och systern Sigrid bor i Stockholm 1900. 1903 är hon stenograf och ogift, hon bor i Hedvig Eleonora fs.

När det gäller Georg Stenfelts sköldebrev, vet vi med säkerhet att Bukowski sålde det till Nordiska museét den 25/9 1894 för 100:-. Kanske Gustaf Halvar hade det med sig ifrån USA när han kom till Stockholm s.å. Kanske för att få pengar till försörjningen?

Göran Stenfelt har upptäckt att ätten Bergencreutz sköldebrev såldes samma år till Nordiska museet.

Johan Rogberg f. 1747, blev adlad Bergencreutz, han var morfar till Lars Gustav Hedenstierna, som var gift med Carolina Gustava Stenfelt f. 1812 på Grimsgöl. Med stor sannolikhet kom dessa båda sköldebrev att hamna i familjen Starcks ägo.

Tavlan på Georg Stenfelt är inte såld på Bukowski 1894. Tavlan kan ju ha sålts på någon privat auktion i Karlskrona innan familjen flyttade därifrån, för redan då fanns det väl planer på att flytta till Amerika.

1895 gifte sig läkaren Anders Johan Larsson f. 1861 i Norrköping, i Karlskrona med Signe Keiller, f.1876 i Ljusnarsberg. Han hade bott i Karlskrona några år för att utbilda sig. Kanske han hade varit på någon auktion i Karlskrona och köpt tavlan? Jag kan tänka på den tiden var det ingen som frågade efter vem mannen på tavlan var. En fundering jag har, är att målningen kanske köptes ihoprullad, och att den såldes billigt. År 1897 bodde Anders Johan Larsson tillsammans med sin Signe i Gävle, då var han provinsialläkare. Den här målningen hade varit ihoprullad enligt experten och inlämnad till en konservator, blivit omspänd, antagligen när målningen skulle få en ny ram, ramen är från början av 1900-talet. Målningen har suttit på väggen hos provinsialläkarens mottagningsrum i Gävle.

Därefter ärvde sonen Gunnar David Lamborn f.1898, tavlan och blev sedan uppsatt i hans arbetsrum.

Sedermera ärvdes tavlan av sönerna Anders och Rolf Lamborn, bosatta i Stockholm. År 2005 sålde bröderna Lamborn tavlan vidare till Stenfeltska Släktföreningen.

Innan tavlan fördes vidare till sin nuvarande plats i Fredriksbergs Herrgård, Oskarshamn, avfotograferades den av fotograf Johanna Stenfelt i Stockholm.

(Vid pennan med sina funderingar; Gull-Britt Eriksson Stenfelt, i april 2010)

Georg Stenfelt adlad pår 1719. Tavlan av Georg Stenfelt målad av J.H Wedekind i Carls Crona, år 1717.

Kopior av tavlan kan köpas av släktföreningen.